Hållbarometern
Det första steget i avfallstrappan är att minimera mängden avfall. Det handlar om att skapa så lite avfall som möjligt, vilket kräver minskad konsumtion och mer resurssnål produktion.
Insamlat kommunalt avfall
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/person) |
|---|---|---|---|
| 0 | Farligt avfall och elavfall | 2013 | 20 |
| 1 | Farligt avfall och elavfall | 2014 | 20 |
| 2 | Farligt avfall och elavfall | 2015 | 22 |
| 3 | Farligt avfall och elavfall | 2016 | 21 |
| 4 | Farligt avfall och elavfall | 2017 | 23 |
| 5 | Farligt avfall och elavfall | 2018 | 26 |
| 6 | Farligt avfall och elavfall | 2019 | 28 |
| 7 | Farligt avfall och elavfall | 2020 | 28 |
| 8 | Farligt avfall och elavfall | 2021 | 28 |
| 9 | Farligt avfall och elavfall | 2022 | 23 |
| 10 | Farligt avfall och elavfall | 2023 | 22 |
Datakälla: Avfall Sverige
Kommentar
Nuläge i Mjölby
En mjölbybo slängde i genomsnitt 638 kg avfall år 2023. Mängden avfall per person har ökat i Mjölby, och det gäller framförallt grovavfall. Jämfört med andra kommuner är det en väldigt stor mängd avfall per person, och gör Mjölby till en av de kommuner med mest avfall per person i Sverige.
Om statistiken
I hushållsavfall ingår mat- och restavfall, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etcetera).