Hållbarometern
Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt. Trångboddhet kan påverka möjligheten att återhämta sig på fritiden och att få personlig integritet i hemmet.
Trångboddhet i flerbostadshus
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Kön | Senaste värdet (%) | Datum |
|---|---|---|---|
| 0 | Män (Mjölby) | 12,9 | 2024 |
| 1 | Kvinnor (Mjölby) | 10,7 | 2024 |
| 2 | Riket | 15,5 | 2024 |
| 3 | Totalt (Mjölby) | 11,8 | 2024 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Nuläge i Mjölby
Trångboddheten är betydligt lägre i Mjölby än i hela Sverige. Andelen som bodde trångt i flerbostadshus ökade fram till 2019 men har sedan dess minskat igen.
Om statistiken
Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2. Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder, bostäder för äldre eller funktionshindrade.
Datan baseras på folkbokföringen och kombineras med bostadsregister.