Gå direkt till sidans innehåll

Trångboddhet i flerbostadshus

Symbolen för målet hållbara städer
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator SE. 11. 8

Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt. Trångboddhet kan påverka möjligheten att återhämta sig på fritiden och att få personlig integritet i hemmet.

Andel trångbodda i flerbostadshus enligt norm 2

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Män (Mjölby) 2012 10,0
1 Män (Mjölby) 2013 11,0
2 Män (Mjölby) 2014 11,5
3 Män (Mjölby) 2015 13,0
4 Män (Mjölby) 2016 15,5
5 Män (Mjölby) 2017 15,1
6 Män (Mjölby) 2018 15,9
7 Män (Mjölby) 2019 16,7
8 Män (Mjölby) 2020 15,0
9 Män (Mjölby) 2021 13,5
10 Män (Mjölby) 2022 12,5
11 Män (Mjölby) 2023 12,8
12 Män (Mjölby) 2024 12,9
Datakälla: SCB

Kommentar

Nuläge i Mjölby

Trångboddheten är betydligt lägre i Mjölby än i hela Sverige. Andelen som bodde trångt i flerbostadshus ökade fram till 2019 men har sedan dess minskat igen.

Om statistiken

Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2. Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder, bostäder för äldre eller funktionshindrade.

Datan baseras på folkbokföringen och kombineras med bostadsregister.

Uppdaterad: 2025-10-09