Hållbarometern
Att ett vattendrag bedöms ha god ekologisk status innebär att det inte har några påtagliga miljöproblem och endast har obetydliga avvikelser från opåverkade naturliga så kallade referensförhållanden.
Vattendrag med god ekologisk status
Mål 6 Rent vatten och sanitet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Mjölby | 2014 | 0 |
| 1 | Mjölby | 2015 | 0 |
| 2 | Mjölby | 2016 | 0 |
| 3 | Mjölby | 2017 | 0 |
| 4 | Mjölby | 2018 | 0 |
| 5 | Mjölby | 2019 | 0 |
| 6 | Mjölby | 2020 | 0 |
| 7 | Mjölby | 2021 | 0 |
| 8 | Mjölby | 2022 | 0 |
| 9 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2014 | 6 |
| 10 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2015 | 6 |
| 11 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2016 | 6 |
| 12 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2017 | 12 |
| 13 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2018 | 12 |
| 14 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2019 | 12 |
| 15 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2020 | 12 |
| 16 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2021 | 12 |
| 17 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2022 | 12 |
| 18 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2014 | 11 |
| 19 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2015 | 11 |
| 20 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2016 | 11 |
| 21 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2017 | 10 |
| 22 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2018 | 10 |
| 23 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2019 | 10 |
| 24 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2020 | 10 |
| 25 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2021 | 10 |
| 26 | Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) | 2022 | 10 |
| 27 | Riket | 2017 | 34 |
| 28 | Riket | 2018 | 34 |
| 29 | Riket | 2019 | 34 |
| 30 | Riket | 2020 | 34 |
| 31 | Riket | 2021 | 34 |
| 32 | Riket | 2022 | 34 |
Datakälla: VISS
Kommentar
Nuläge i Mjölby
Tolv vattendrag finns med som vattenförekomster i Mjölby kommun och samtliga har bedömts ha måttlig ekologisk status. De miljökonsekvenser som listas som anledningar till att vattendragen ej har god ekologisk status är morfologiska förändringar och kontinuite, miljögifter och övergödning.
Om statistiken
Klassificeringen av ekologisk status i ytvatten görs genom bedömning av tre grupper av kvalitetsfaktorer: biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Biologiska kvalitetsfaktorer ger ett mått på hur bra livet i vattnet mår. Finns de arter av växter och djur som borde finnas där och tillräckligt många? Fisk, bottenfauna (djur som lever på botten) och växtplankton är några parametrar som används i statusklassificeringen. Ett syfte med vattenförvaltning är hållbara ekosystem. De biologiska kvalitetsfaktorerna väger därför tyngst vid statusklassificeringen, det vill säga om växt- och djurlivet i ett vatten är bra är utgångspunkten att övriga kvalitetsfaktorer också är bra. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer är till exempel ett vattens pH, ljusförhållanden och syrgasförhållanden. Hydromorfologiska faktorer talar om vilka fysiska förutsättningar vattenförekomsten har för att växter och djur ska kunna leva där. Vandringshinder, bottenstruktur och strömmar är några exempel.
En sjö med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun eller län den har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel. Varje kommun har därför exempelvis att ha samma resultat alla år 2010-2016 vilket presenteras som data för år 2016.