Hållbarometern
Begreppet riskabla alkoholvanor används ofta inom vård och folkhälsa för att beskriva ett alkoholbruk som kan innebära en ökad risk för negativa konsekvenser. Det syftar på ett sätt att dricka som ökar risken för skador, även om det inte handlar om beroende. Det kan vara en hög regelbunden konsumtion eller intensivkonsumtion vid enstaka tillfällen. Sådana vanor ökar risken för fysiska sjukdomar, psykiska problem, olyckor och sociala konsekvenser.
Riskabla alkoholvanor
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Andel invånare 16-84 år med riskabla alkoholvanor (fyraårsmedelvärde)
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor samt Liv och Hälsa
Trend:
Utvecklingen går åt rätt håll sedan 2016Senaste värdet:
16 % (2024)
Utgångsvärde:
16 % (2016)
Kommentar
Nuläge i Mjölby
Kring 13 procent av invånarna i Mjölby anses ha riskabla alkoholvanor baserat på svaren i Folkhälsomyndighetens enkät. Män har i högre utsträckning riskabla alkoholvanor än kvinnor. Jämfört med andelen i hela Sverige har Mjölby en lägre andel invånare med riskabla alkoholvanor.
Om statistiken
Frågorna härstammar från frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test). AUDIT har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. Redovisningen bygger på svaren på ett antal frågor i Nationella folkhälsoenkäten: "Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?", "Hur många glas drack du en typisk dag då du drack alkohol under de senaste 12 månaderna?" och "Hur ofta drack du sex glas eller fler vid samma tillfälle under de senaste 12 månaderna?"
Man ska vara lite försiktig med att tolka de kommunala resultateten från enkäter som främst sammanställs för nationell nivå då urvalet svarande kan vara väldigt litet på kommunal nivå.