Hållbarometern
En god psykisk hälsa och psykologiska resurser är skyddande faktorer som kan hjälpa människor att hantera stress och andra påfrestningar. Psykiskt välbefinnande handlar om hur vi mår känslomässigt, mentalt och socialt. Det innebär att kunna hantera vardagens stress, ha goda relationer, känna mening i livet och ha en positiv självbild.
Psykiskt välbefinnande
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Andel som fått utfallet gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor samt Liv och Hälsa
Trend:
Utvecklingen går åt fel håll sedan 2020Senaste värdet:
84,4 % (2024)
Utgångsvärde:
86,0 % (2020)
Kommentar
Nuläge i Mjölby
För några år sen uppgav oftare män än kvinnor i Mjölby ett gott psykiskt välbefinnande, men det har sedan dess jämnat ut sig. Totalt sett har andelen invånare med gott psykiskt välbefinnande en minskande trend i Mjölby.
Om statistiken
Indikatorn grundar sig på enkäter från Folkhälsomyndigheten (Hälsa på lika villkor) och CDUST-regionen (Liv och hälsa: Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland, Örebro) och mäter andel som fått utfallet gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande.
Utfallet baseras på instrumentet Short Warwick Edinbourgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) där den svarande får ta ställning till en rad påståenden om de senaste 2 veckorna. Påståendena är: "Jag har haft en positiv syn på framtiden", "Jag har känt att jag har varit till nytta", "Jag har känt mig lugn", "Jag har hanterat problem på ett bra sätt", "Jag har tänkt på ett klart sätt", "Jag har känt mig nära andra människor", "Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting", utifrån detta tas ett samlat mått på psykiskt välbefinnande fram.
Man ska vara lite försiktig med att tolka de kommunala resultateten ifrån enkäter som främst sammanställs för nationell nivå då urvalet svarande kan vara väldigt litet på kommunal nivå.