Gå direkt till sidans innehåll

Medellivslängd

Symbolen för målet hälsa och välbefinnande
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Indikator SE. 3. 3

Medellivslängd används ofta som ett sammanfattande nyckeltal för hälsoläget i befolkningen, och är ett vardagligt uttryck för den fullständiga benämningen förväntad medellivslängd vid födseln.

Det finns tydliga skillnader i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå. Personer med gymnasieutbildning har några års högre medellivslängd än de med förgymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning har i sin tur några års högre medellivslängd än de med gymnasieutbildning som högsta utbildning.

Genomsnittlig förväntad livslängd

Rad-id Mätområde Datum Värde (år)
0 Män (Riket) 2015 80,1
1 Män (Riket) 2016 80,2
2 Män (Riket) 2017 80,4
3 Män (Riket) 2018 80,6
4 Män (Riket) 2019 80,8
5 Män (Riket) 2020 80,8
6 Män (Riket) 2021 80,9
7 Män (Riket) 2022 81,0
8 Män (Riket) 2023 81,2
9 Män (Riket) 2024 81,4
Datakälla: SCB

Kommentar

Nuläge i Mjölby

Medellivslängden för både män och kvinnor har precis som landet i övrigt en positiv utveckling de senaste 20 åren. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män. I Mjölby är medellivslängden för kvinnor något lägre jämfört med hela Sverige, men för män ligger det på samma nivå.

Om statistiken

Medellivslängd i Sverige tas fram av SCB utifrån folkbokföringsdata över födslar och dödsfall. Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på mycket lång sikt, och redovisas som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år.

Uppdaterad: 2025-08-30