Hållbarometern
Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.
Förändring i antal invånare
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2010 | 4,1 |
| 1 | Riket | 2011 | 4,1 |
| 2 | Riket | 2012 | 4,1 |
| 3 | Riket | 2013 | 4,2 |
| 4 | Riket | 2014 | 4,4 |
| 5 | Riket | 2015 | 4,6 |
| 6 | Riket | 2016 | 5,4 |
| 7 | Riket | 2017 | 5,9 |
| 8 | Riket | 2018 | 6,1 |
| 9 | Riket | 2019 | 6,0 |
| 10 | Riket | 2020 | 5,4 |
| 11 | Riket | 2021 | 4,6 |
| 12 | Riket | 2022 | 4,0 |
| 13 | Riket | 2023 | 3,1 |
| 14 | Riket | 2024 | 2,5 |
| 15 | Riket | 2025 | 2,2 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Nuläge i Mjölby
Antalet invånare fortsätter öka i Mjölby, men ökningstakten har avtagit sedan 2021.
Om statistiken
SCB använder data från Skatteverkets folkbokföringsregister. Statistiken tas fram genom att jämföra antalet invånare ett visst år (år T) med antalet invånare fem år tidigare (år T–5), och sedan räkna ut hur stor förändringen är i förhållande till befolkningen för fem år sedan. Multipliceras med 100 för procent.